Min pappa, tror jag det var, berättade att Astrid Lindgren började varje telefonsamtal med sin syster med "Döden, Döden! " på äldre dagar. Lissom för att slippa prata om något så hemskt. Tänk om man kunde säga så och bara vips så försvann ens dödsångest. Jag har insett att jag har haft helt fel om mig själv. Jag har alltid trott att jag inte vart rädd för att dö, som i Snooktexten

"jag är inte rädd för att dö, jag är rädd för att dö rädd för döden."

Men egentligen är jag livrädd för att dö. Jag är inte klar med livet på långa vägar. Jag har varit i kontakt med döden flera gånger det här senaste halvåret. Det har hängt på en tråd några gånger i mitt liv. Inte mitt, men medvetenhet om döden har funnits i luften. Runt tiden då min dåvarande pojkvän fyllde år träffade jag en mycket fascinerande och fantastisk människa. Jag hade aldrig träffat henne förut och ändå fann jag oss sitta och diskutera döden vid vårt första möte. Döden var så förskönad när den kom från henne. Hela åldringen och att medvetenheten om att man faktiskt har begränsad tid i livet. Den kändes lättare. Nästan så att jag vill ha det hela överstökat, döden och allting för att kunna leva klart i lugn och ro utan stress och tidspress. Aaahh. Döden. Vem är du? Jag är Döden. Jag hookade en kille på den raggningsrepliken en gång. Det var awesome. Förlåt för föregående inlägg. Det var dumt. Det var skönt. Det var utspritt. O.o

Jag önskar jag kunde säga Döden, Döden! till alla människor jag träffade. Kanske hade livet känts lättare för många fler då. Så skulle jag köpa presenter till alla mina vänner hela tiden, om jag hade mer pengar. Sådär asmycket. Köpa Nicoles denniskorv, kexchoklad, geisha ...varje gång jag såg det i någon affär. Köpa de konstiga skivorna till Pernilla. Köpa alla coola klistermärkena till Shine. Jag skulle köpa massa filmer till Frida. Köpa ... Köpa eller stjäla. Jag ska stjäla, nej inte det. Jag har inte den moralen. Jag har mer moral än så. Jag är starkt moraliskt övertygad - faktiskt. Artighet och moral, saker jag värderar högt. Det, humor och öppensinnighet. Att kunna välkomna människor. Som den där balla kvinnan som kunde allt om vad som är viktigt.

Idag lekte jag med Licole, Lara och Kevin. Vi kollade på ICE AGE och Herkules. Sen kom Hanibal-filmen. Vem såg jag sist Hanibal med? Vem såg jag sist Herkules med? Så började det hagla.